Bakgrund · världen före ditt första steg
Nifelmarks krönika
Sju land, en ed och en ring av stenar. Detta är vad ditt folk minns, och det mesta av det är sant. Fäll ut en rubrik för att läsa vidare — sammanfattningen räcker om du bara vill veta var du står.

Landet
Nifelmark ligger mellan fjäll och hav som ett tak som sjunkit in. Sju land bär namn, och mellan dem ligger mark som ingen längre räknar: åkrar som gått i vass, vägar som slutar i vatten, ättebackar med gärdsgård kvar men ingen gård. Ett dagsverke till fots är kortare än folk tror, och avståndet mellan två hallar mäts hellre i nätter än i mil.
Ingen härskar över hela landet. Ätterna, gruvskrået, hamnlaget, tingsmännen och rådet i skogen håller var sitt stycke och kallar det ordning. Det de har gemensamt är att de alla räknar sina skulder noga och sina döda ungefärligt.
Gråkusten
Salt, tidvatten och tull. Hamnlaget äger vågen och vet vad tystnad kostar.
Vidmyren
Myren norrut. Dimvakten håller reda på var den slutar, och har slutat påstå att den gör det.
Malmbergen
Malmätternas berg. Halva häradets skulder bokförs i Malmlagets vågbok.
Hammarbo härad
Hall, smedja och tingsplats. Här börjar de flesta liv, och många slutar.
Lövsalsskogen
Barkrådet avgör vem som får färdas. Den som färdas ändå räknas inte.
Sädesslätten
Korn, kvarn och den sista skenbara ordningen. Sädesringen står ännu hel.
Askbrännan
Bränd mark som inte svalnar. Sotbröderna bestämmer vad som får tas upp.
Landets åldrar
Räkningen börjar med ätternas första ed. Före den finns bara sten, efter den finns bokföring — och sedan sex generationers dimma.
Namnlösa händer reste tolv stenkretsar på tolv höjder. Ingen vet varför, men ingen har vågat ändra ordningen.
Innan någon skrev ned år restes stenarna. De sattes i kretsar på höjderna, en krets för varje land, och kretsarna svarade varandra över milen som röster i en hall. Folket som satte dem lämnade inga namn, bara hål i berget och en ordning som ingen sedan vågat ändra.
Av dem finns tre ting kvar: gropar där stenar dragits fram, kolbäddar under torven där något brändes länge, och skålgropar i häll som samlar regnvatten i mönster ingen kan läsa. Dimvakten kallar dem ögon. Bönderna kallar dem otur och plöjer runt.
Det som brukar sägas om stenens ålder är att den inte tog slut. Den blev bara övertäckt.
Ringen
Ringen är inget smycke, hur många skalder som än har försökt göra den till ett. Ringen är stenarna: tolv kretsar på tolv höjder, satta så att varje krets ser nästa när dimman ligger lågt. De restes i stenens ålder och togs i bruk i edens: varje ed som ätterna slöt fick en sten, och stenen bar eden vidare även när den som svor låg i backen.
Så länge banden slöt sig höll landet sin form. Det sägs att dimman inte kan gå in där en ed hålls — att den vänder vid en hel krets som vatten vänder vid en dammlucka. Ingen kan längre visa att det är sant, för i malmens ålder bröts stenar till slipsten och gravhällar, och kretsar som saknar stenar svarar inte längre varandra.
Elva kretsar är brutna. Sädesringen på Sädesslätten står hel: tolv stenar, plogen går runt och aldrig genom, och de domar som avkunnas utanför en ring räknas inte. Det är därför bönderna hellre svälter än flyttar en sten, och därför Tingsförbundet ännu håller ting i en krets av nedgrävd sten som är äldre än häradet självt.
Vad som händer om den sista kretsen bryts är det ingen som vet. Det finns de som letar de stulna stenarna för att sätta dem tillbaka, och de som letar dem för att veta vad de är värda. Din karaktär kommer att möta båda sorterna.
Seder och bruk
Nifelmark styrs mindre av lag än av sed. Den som bryter en sed blir inte dömd — bara utelämnad, vilket i det här landet är samma sak.

Stora ätter och lag
Sex hus håller landet i sina delar. Ingen av dem är stark nog att styra, och alla är starka nog att stoppa någon annan.

Hjältar och namnkunniga
Ingen av dem vann. Det som gör dem till hjältar i Nifelmark är att de gjorde något som fortfarande gäller.

Vad detta betyder vid bordet
Spelledaren håller den här historien. Ingen kommer att förklara den för dig — du får den i bitar, ur munnen på folk som har skäl att ljuga. En sägen om Ringen kan vara ett spår, ett lockbete eller en gammal mans stolthet, och tärningen avgör inte vad som är sant, bara vad du lyckas ta reda på.
Det du får veta skrivs in i din kunskapsbok som hört eller känt, och det du gör skrivs in i din krönika. Dör du står det kvar. Landet minns längre än du lever.